Man klagar…

…och ömkar sig över sina motgångar och prövningar. Men så snubblar man över en artikel och inser att man har riktigt mycket i livet att vara glad över. Extremt mycket. Hon är lika gammal som mig, vi bor i samma stad, och man kan inte inse att livet har prövat dom så hårt. Att förlora sitt barn är något utav det mest hänsynslösa och brutala man kan vara med om. Och jag tycker om hennes sätt att se på sorgen. I hennes blogg uttrycker hon sig så öppenhjärtigt och fint så jag har suttit och gråtit den senaste halvtimmen.

 Jag var tvungen att gå in och pussa Totte, ringa och höra så det var bra med sambon bara för att kolla.

Jag är inte troende, men gud vette fan vad jag skulle göra om något liknande skulle hända oss.

Annonser

~ av mimiamelie på mars 11, 2008.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: